boende

BO KUNGLIGT I SÖRMLAND

 

 

Sörmland är Sveriges nya slottsdestination! Här kan du som har råd leva lyxliv på några av alla de slott och herresäten som regionen har att erbjuda. På Destination Sörmland kan du dock varken hitta information om, eller boka, dessa exklusiva boenden. Däremot kan du få veta mer om hur och varför Sörmland blivit en destination med slottstema samt hur detta kan kopplas till offentliga finanser och vårt gemensamma offentliga rum.

 

”I Sörmland har vi tillgångar som rätt paketerade motsvarar just den efterfrågan VisitSweden pekat på att den globale resenären efterfrågar. Vår turistiska råvara håller med andra ord hög klass. Vår utmaning ligger i att utveckla den till attraktiva erbjudanden som motsvarar de förväntningar resenärerna har och som också stärks av den kommunikation vi genomför.”

Destinationsutveckling Sörmland (DUS)

 

Den turistiska råvaran (som håller hög klass eftersom den passar målgruppen) är platsen och dess innehåll. Naturen, kulturen, maten, närheten till Stockholm och 400 slott och herresäten är detta innehåll enligt DUS.1

Detta paketeras och genomgår en kommersialiseringsprocess där de blir produkter som kan säljas. Upplevelser paketeras. Naturen och kulturen paketeras. Detta kan jämföras med paketeringen av handlingar som vi själva tidigare utfört såsom städning och läxläsning med våra barn, och som nu blivit säljbara tjänster. Det räcker inte längre att vi konsumerar ”traditionella materiella” varor. För att vårt ekonomiska system ska kunna utvecklas och svälla behövs det nya och fler produkter som kan köpas och säljas på marknaden. Tillväxten är målet till varje pris och då gäller det att paketera det som paketeras kan.

 

Förväntningarna hos resenärerna (konsumenterna) finns redan men de ska också stärkas av marknadsföringen. Vi får en cirkelverkan: Marknadsföringen baseras på det man tror konsumenten vill ha (baserat på undersökningar av den specifika målgruppen), konsumenten får sina förväntningar bekräftade och stärkta på förhand och blir än mer övertygad om det ”rätta” i sina föreställningar. Utrymme för utmaningar och överraskningar minimeras. Detta följer samma logik som direktreklamen. Om du har till exempel ett ICA-kort och drar detta kort när du handlar registreras dina köp. Då medlemstidningen Buffé dimper ner i ditt brevinkast kommer denna tillsammans med rabattkuponger och erbjudanden som är baserade på de inköp du gjort – har du köpt lättdryck och hårdbröd så får du rabattkuponger på lättdryck och hårdbröd. ICA ger dig det de redan vet att du vill ha.

 

Sörmland marknadsförs mot målgruppen "Den globala resenären" (mer om den under Välkommen hit), som bland annat beskrivs som personer som "har stor resvana både privat och i tjänsten. De är medvetna och ställer stora krav och är beredda att betala för hög kvalitet".2 Ett mål enligt Regionförbundet Sörmland är att de som kommer till Sörmland ska konsumera mer och detta ska göras genom att "Vi kommer att ha utvecklat och paketerat flera kvalitativa upplevelser som besökarna är beredda att betala för."3 Med dessa två aspekter i åtanke är det inte särskilt förvånande att man valt att lyfta fram och satsa på platser och aktiviteter som andas svensk stormaktstid, adel och exklusivitet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”'Värdetriangeln' använder vi för att tydliggöra företagens olika roller i utvecklingen av vårt turistiska utbud. Den bakomliggande plattan representerar de 'offentliga leveranserna' i form av vackra parker, rondeller, promenadstråk, bra belysning, anpassad vägvisning, att det är rent och snyggt, tillgängliga transporter mm.

Destinationsutveckling Sörmland (DUS)

 

De ”offentliga leveranserna” ska alltså utformas i enighet med de målsättningar som satts upp för besöksnäringen i Sörmland. Argument och motiveringar för att det inte finns någon motsättning mellan att leverera detta till besökarna och till de boende på samma gång kan säkert förekomma, men frågan är om frågor som Hur? och Var? får samma svar om de ställs utifrån dessa olika perspektiv. Vill och behöver invånarna i

Sörmland ha bra belysning, anpassad vägvisning och vackra parker på samma sätt och på samma platser som den potentiella besökaren? För vem blir infrastrukturen och det offentliga rummet designat och till för?

 

Argument och motsättningar som tangerar ovanstående återfinns i den nationella strategin för svensk besöksnäring. Skatte- och momsintäkter används som ett argument för offentliga satsningar inom besöksnäringen. Man menar att utvecklingen av besöksnäringen bidrar till den gemensamma kassan. Men på samma sida, i ett senare stycke, beskrivs istället ”skattetrycket som möter näringen” som ett hinder i konkurrensen med andra länder. Momsen och arbetskraftsbeskattningen (dvs samma skatter som tidigare användes som positiva argument) blir här ett problem. Samma sak kan alltså användas som argument för helt motstridiga ändamål så länge det gynnar och understryker vad man vill få fram. Att som i det första argumentet peka på skatteintäkterna som skäl för satsningar på besöksnäringen är i linje med påståenden om att ökad tillväxt gynnar alla. Om företagen och dess ägare tjänar mer pengar så kommer detta i förlängningen gynna resten av befolkningen. Dock är detta betydligt mer komplicerat än så och har visat sig inte alltid stämma. Den amerikansk professorn i stadsplanering vid Harvard University och författare till boken "The just city", Susan Fainstein berör detta då hon talar om att hur väl en stad fungerar hänger ihop med hur rättvis den är. Det är visserligen svårt att mäta medger hon och förklarar att det i praktiken handlar om tre avgörande faktorer; demokrati, mångfald och fördelning. När det gäller just fördelning påpekar många att ekonomisk tillväxt i längden gynnar alla, men det krävs något mer betonar Susan Fainstein.

 

Well, there is an argument, I think it's true, that says that if there is no economic development there is nothing to redestribute. However that doesn't mean that if there is economic development that it will be destributed. Unless there is a force that says that there must be” 4

Så, visst, utan tillväxt finns inget att fördela säger Susan Fainstein, men tillväxt i sig är heller ingen garanti för att någonting verkligen kommer att fördelas om det inte finns ett politiskt tryck som ser till att det sker. Frågan är om det i Sverige och Sörmland finns detta tryck? Och vem det i slutänden gynnar att sörmländska skattepengar går till herresäten och slott i regionen?

 

 

 

1.Valet att välja slotten och herresätena som det utmärkande för Sörmland och sätta målet att bli Sveriges nya slottsdestination har gjorts i ett antal workshops. Deltagare i dessa workshops har varit inbjudna företag i regionen. Till sitt stöd har man haft sk destinationscoacher från alla nio kommuner. Man har bland annat svarat på frågorna ”Hur kan vi tillsammans utveckla destinationens attraktionskraft? Vad vill vi att destinationen ska stå för? Vilka erbjudanden bör vi fokusera på?” Man har också valt 4 underteman för att komplettera slottsfokuset: Jakt & Vilt, Kultur & Historia, Friluftsliv & Rekreaktion samt Matupplevelser.

2. Destinationsutveckling Sörmland, Regionförbundet Sörmland, 2014

3. Destinationsutveckling Sörmland, Regionförbundet Sörmland, 2014

4. Makten över staden, Konflikt, SverigesRadio, 6/1-2015

 

 

Destination Sörmland är Sörmlands inofficiella destinationssida som guidar dig genom den snåriga destinationsutvecklings-djungeln. Här kan du hitta information om, och nya perspektiv på, produkten Sörmland.